Publicerad: 2024-01-10

Monica Bellgran: ”Vi behöver modiga ledare för att ta kliv framåt i omställningen”

Hållbarhet och konkurrenskraft står i fokus när Monica Bellgran, professor i industriell produktionsledning vid KTH, delar insikter inför Science Week och SuPr:s temadag Hållbar och resilient produktion.

Monica Bellgran: ”Vi behöver modiga ledare för att ta kliv framåt i omställningen”

Hållbarhet och konkurrenskraft står i fokus när Monica Bellgran, professor i industriell produktionsledning vid KTH, delar insikter inför Science Week och SuPr:s temadag Hållbar och resilient produktion.

I takt med att kraven på hållbarhet och ansvarstagande ökar, står näringslivet inför en växande press att ställa om för att möta samhällets krav och förväntningar. Företag behöver inte bara vara ekonomiskt effektiva utan även miljömässigt hållbara och socialt ansvarstagande. För Sverige, känt för sin innovationskraft och framstående industri, är det nödvändigt att ligga i framkant för att bibehålla och stärka sin konkurrenskraft.

I detta sammanhang blir Science Week och SuPr:s temadag ”Hållbar och resilient produktion”, en viktig arena för diskussioner och insikter. En av experterna som kommer att dela med sig av sina tankar är Monica Bellgran, professor i industriell produktionsledning vid KTH. Men redan nu delar Monica med sig av en förhandsvisning av några av de strategier och åtgärder som hon anser behövs för att påskynda övergången till en mer hållbar produktion.

Här bjuder Monica Bellgran på fyra tankar kring framtidens hållbara produktion: vad behöver prioriteras för att nå dit?

1. Industriellt ledarskap och ett starkt innovationssystem

– Det krävs ett klokt ledarskap och engagerade ledare som är beredda att ta modiga beslut och våga prioritera för att ta kliv framåt för den gröna omställningen. Förutom att bygga in hållbarhet i produkter och produktion, så behövs utbildning och konkreta metoder och verktyg som stöd för medarbetarna att kunna driva klimatomställningen i sin egen yrkesroll. Det behövs också incitament och bonussystem som premierar hållbara prestationer.

– Vi som jobbar inom produktionsområdet är väldigt bekymrade över de pågående neddragningarna när det gäller finansiering och satsningar på forskning och innovation inom produktion. Ett antal Vinnovaprogram avslutas inom kort och vi ser inga tecken på att det i närtid kommer att ske några större satsningar för att stärka hållbar industri och produktion. I tider när företag tar hem produktion, bygger nya fabriker och satsar som aldrig förr är det inte läge för neddragningar i innovationssystemet, tvärtom.

2. Affärsmässig hållbarhet som konkurrensfördel

– Eftersom vi inte får den politiska uppbackning som behövs för att på riktigt få fart på den gröna omställningen så ligger det just nu stort ansvar på näringslivet och företagen att driva omställningen baserat på affärsmässiga grunder. Det är här vi ser saker hända. Som tur är så har vi nog börjat nå en tipping point där hållbarhet innebär ökad konkurrenskraft och lönsamhet.

Produktion och materialförsörjning nära marknaden är en generell strategi som många internationella koncerner jobbar efter. Genom att jobba mer lokalt och öka det svenska innehållet i produkterna kan man öka sin resiliens och därmed konkurrenskraft.

3. Utbildning och kunskapsöverföring

– För att stötta den gröna omställningen inom industrin måste också vi från forsknings- och utbildningssidan göra betydligt mer. Det inkluderar att prioritera forskningssatsningar och integrera hållbarhetsfrågor i utbildningen för att utbilda framtidens yrkesverksamma.

Klimatomställning i industrin och den omfattande digitalisering som pågår ställer nya och omfattande krav på ny kunskap och utbildning av personalen på alla nivåer. Vi skulle behöva förstärka både på forskningssidan, grundutbildnings- och fortbildningssidan för att matcha industrins omställningsbehov. Det är nödvändigt att se att även kunskapsproduktionen har en värdekedja som startar med forskarna och slutar med examinerade produktionsingenjörer som går till industrin. Om forskningsfinansieringen försämras inom produktionsområdet så blir konsekvensen i förlängningen att vi monterar ner på lärar- och utbildningssidan. Den svenska produktionsindustrin är kritisk för landets välfärd. Om vi nu monterar ner produktionsområdet i akademin – och det kan gå fort – så kan det få förödande konsekvenser på sikt.

4. Startups som förändringsagenter

– Startups har faktiskt en potential att spela en central roll i den gröna omställningen. De drivs ofta av en stark vilja att bidra till hållbarhet både i produkter och produktion, det ser vi i programmet Produktionsänglar. De kan också både inspirera och sätta hållbarhetskrav på tillverkare och därigenom påskynda omställningen, vilket även gynnar mindre företag (SME). För mindre tillverkare kan ett samarbete med startups innebära ett ömsesidigt lärande och öppna upp för nya sätt att bedriva och tänka kring produktion och innovation.


Kickstarta årets hållbarhetsarbete!


Diskussionen kommer att fortsätta under Science Week för att driva dessa idéer vidare och forma framtiden för Sveriges industriella landskap. Missa inte att anmäla dig till Hållbar och resilient produktion under Science Week där vi får ta del av fler intressanta inspel kring framtidens hållbara produktion.

Hosted by
Medarrangörer 2024
Teman
Schema
Hitta hit
Meny